Krigsflygfält 16 sett från öster, sommaren 1943. © Krigsflygfält 16
Krigsflygfält 16 sett från öster, sommaren 1943. © Krigsflygfält 16

Flygvapnets basering - Krigsflygfält 16
Hösten 1938, mindre än ett år innan krigsutbrottet, började försvarsledningen ta itu med flygvapnets brist på baseringsmöjligheter. Vid ett snabbt fientligt anfall skulle flygvapnet riskera att slås ut på marken på sina fredsbaser.
Vintern 1938-39 gick man tillsammans med
Statens Geologiska Undersökningar igenom
hela Sverige för att finna lämpliga områden för permanenta krigsflygfält. I april 1939 föreslog så chefen för flygvapnet anläggande av krigsflygfält på 23 olika platser och i juni samma år beviljade
riksdagen medel till anläggande av 20 stycken, däribland fält 16 Brattforsheden. Ytterligare ett tjugotal krigsflygfält kom så småningom att byggas under beredskapsåren.


A-baracken eller expeditionsbaracken. Inget har förändrats sedan fotot togs 1942, utom det camouflerade taket. © Krigsflygfält 16

Krigsflygfält 16 vilket var avsett som en bakre basering, kom genom den tyska ockupationen av Norge att hamna i främsta linjen. Fältet byggdes från september 1939 till juli 1940 och en utbyggnad skedde 1942-43. Vid fältet byggdes befästningsanläggningar, baracker, ammunitions- och drivmedelsförråd, flygplansvägar och flygplansskydd. Stort arbete lades ned på att maskera fältet som besåddes med olika grödor på olika partier för att från luften ge intryck av uppodlad åkermark.


Saab B 17 från F 7 dras fram från flygplansvärnen till fältet under flygvapenövningen 1942. © Krigsflygfält 16

De olika förbanden avlöste varandra på och
omkring fältet under hela beredskapstiden.
Under den stora flygvapenövningen 1942 baserades F3 och F7 på Brattforsheden och det då nya svenska lätta bombplanet SAAB B17 prövades för första gången i operativ tjänst.


Flygsoldater från F 10 på fält 16, övar med 20 mm luftvärnsautomatkanon, LvAkan m/41,sommaren 1943.
© Krigsflygfält 16


Så kom äntligen freden 1945 och aktiviteten på fältet minskade, men under hela den s.k. propellerepoken användes det från och till. Som exempel kan nämnas att kadettskolan F20 var förlagda här sommaren 1948 och flög med J26 Mustang.


Kadettskolan F 20 var förlagda på fält 16 sommaren 1948 och flög med J 26 Mustang och Sk 16. © Krigsflygfält 16

Efterhand som utvecklingen inom flygvapnet övergick från propeller- till readrift, lades många av krigsflygfälten som byggts under beredskapsåren ned eller moderniserades. Fält 16 Brattforsheden kom dock att finnas kvar i nästan orört skick ända fram till början på 80-talet då vissa delar planterades med skog. Byggnaderna hade utnyttjats som mobiliseringsförråd, vilket gjorde att även dessa blivit kvar i relativt ursprungligt skick.

Idag, år 2006, har krigsflygfält 16 återfått sin ursprungliga yta, baracker och ladvärn är restaurerade till ursprungsskick.